Cinderella i den kalla novemberkvällen. Foto: Heidi Rovén.

Viking Line hade premiär för sitt flytande julbord redan den 16 november, på Helsingforslinjerna. På Cinderella gick startskottet den 20 november och Seafun var på plats ombord för ett stort smaktest.

Nyfikenheten var stor men jag kände faktiskt också en viss oro. Jag hade varit så extremt nöjd och positiv 2017, skulle de klara att toppa det, eller i alla fall kunna hålla samma nivå i år? Den stora nyheten förra året var ju när rederiet ingick ett samarbete med Svenska Kocklandslaget som först arbetade om det vanliga buffébordet, sedan julbordet. Läs gärna här vad jag skrev om julbordet förra året.

Trevliga juldekorationer på julbuffén. Foto: Heidi Rovén.

Julbordsnytt 2018

I år fortsätter samarbetet och på presslunchen tidigare i år träffade jag åter Svenska Kocklandslagets lagledare Fredrik Andersson. Han berättade att de ytterligare utökat antalet gröna rätter och framförallt de veganska, samt lagt till ett särskilt julbord för barnen. Detta dyker dock bara upp på julaftonskryssningen på Cinderella, men övriga fartyg har vad jag förstått detta på varje avgång. Köttälskare behöver dock inte rygga, det finns tillräckligt med mat för carnivorer också! 🙂

Svenska Kocklandslagets lagledare Fredrik Andersson framför julbordet för barn. Foto: Heidi Rovén.

Jag skulle bli insläppt lite före alla andra för att kunna fota och prata med Cinderellas kökchef Kim, så jag var på plats tidigt utanför buffén. Precis som förra året hade de där dukat upp en (alkoholfri) glöggbuffé som ingår för buffégäster, glöggen kunde spetsas för 25 kronor för den som ville. Cava och snaps fanns också att köpa till för den som ville. Några glada spelmän syntes dock inte till, förra året stod Per Nyberg med kollega utanför med varsin gitarr vilket bidrog lite extra till stämningen.

Glögg ingår för julbuffégästerna. Foto: Heidi Rovén.

Mycket att leva upp till

Så fick jag komma in och börja fotografera och prata lite med personalen vilket alltid är mycket värt, alltid får man reda på något extra.

Tomtar och vin till försäljning i bufférestaurangen. Foto: Heidi Rovén.

All mat var smakfullt upplagd, det mesta var sig likt och jag hade ju ätit av årets julbord redan en gång så jag visste på ett ungefär. Nu kan jag även avslöja att jag där och då på Mariellas presslunch bara var ”sådär nöjd” – med Viking Line-mått mätt ska tilläggas! De är ju extremt bra i sammanhanget vilket ibland kan vara tufft då man har mycket att leva upp till.

Cinderellas klassiska buffématsal. Foto: Heidi Rovén.

När jag fotat klart och personalen skulle öppna dörrarna för övriga gäster, frågade de mig först om jag ville börja ta mat innan alla andra gäster kom in? Jag var helt upptagen med att fota och kom mig inte för, vilket jag några sekunder senare bittert ångrade. På nolltid växte sig kön till sillen (som alla förstås ville börja med) obeskrivligt lång, ja löjligt lång! Suck.

Sillkön, en lustdödare

Tålamod är inte min styrka och att stå i kö är rent av urtrist, så jag började med någon slags baklängesvariant istället av mitt smaktest och fick en väldigt underlig start. Först gick jag på desserterna och plockade på mig av det jag ville smaka. Det var ganska mycket. 😉

Från vänster; saffransskorpa (god), kladdkaka (torr), mjuk pepparkaka (torr), struva (god), havre och tranbärskaka i mitten (bäst), lingonmussla (ok), veganbitar längst fram med smak av lussebulla och pepparkaka blev favoriter. Foto: Heidi Rovén.

Det fick stå i ett hörn av bordet och vänta och så plockade jag på mig nästa laddning, hela tiden snitslade jag mig fram där ingen annan var för tillfället (alla stod ju i sillkön medan i princip alla andra delar av julbuffén var tomma).

Vad som inte syns är att kön ringlade vidare bakåt, lååångt bakåt. Jag tappade helt lusten för att äta buffé igen!

Detta mindes jag inte alls från förra året, kanske var de helt fullbokade i år på ”min” avgång, vad vet jag, men lite underligt blev det allt…så småningom lugnade sig i alla fall sillkön lite och jag ställde mig där med alla andra.

Jag är inte säker men upplevde att sorterna var färre i år och inte fullt lika inspirerande. Jag tog ett par stycken, alla smakade bra men smakerna var inte lika distinkta så att jag kunde urskilja exempelvis nypon eller vad det nu var de smaksatt varje sort med. Favoriten blev färskost och kaviar som jag mest tyckte smakade citron, en fräsch smak som funkar med sill!

Färskost-sillen var väldigt god och fräsch med smak av citron, den blev min sillfavorit!

Essentiel by Essi

För den som inte är så mycket för sill men tycker om fisk kan jag rekommendera att börja julbordet fräscht med räkor, skagenröra och varför inte en klick lyxig löjrom!

Nä okej, räkor är inte julbord men det är gott! 🙂 Cinderella har också en lyxvariant av julbordet i Seaview – den står nu högt på min önskelista! 🙂

Till det finns bara ett val av dryck – min favorit dessutom – champagne! För den som missat det finns det här även en stor nyhet att prova i sammanhanget, Viking Lines alldeles egna champagne, framtagen i samarbete med prestigehuset Piper-Heidsieck!

Löjrom och champagne=lyx!

Jag kan faktiskt avslöja att jag egentligen skulle åkt ner till Champagne och trampat marken och gått bland just detta vinhus vinrankor tidigare i höstas men blev sjuk, så maximal otur!

Nu fick jag trösta mig med ett glas på plats ombord istället och det hjälpte som tur var en del. 😉

Champagnen, Essentiel by Essi, är fräsch och fluffig, mjukt krämig och har en lätt rostad karaktär. Den finns att köpa ombord men upplagan är begränsad.

Eftersom den tål att lagras kan det vara smart att inte vänta för länge med sitt köp dock utan låta flaskan istället vänta väl förvarad på ett lämpligt ställe (mörkt och svalt). Priset är 399 kronor, eller 319 kronor för medlemmar.

Beröm från gästerna

Laxsorterna testade jag också, liksom en av förra årets favoriter, den kryddstekta laxen. Den hade varit helt smaklös på presslunchen på Mariella men nu provade jag om den och kunde pusta ut. Den var som den skulle eller i alla fall snudd på, nu kände jag igen den! Så god!

Laxen var fin i år också. Jag kan äta lax i alla former, jag älskar det!

Om vi fortsätter med fiskfavoriter så är torskwallenbergarna också väldigt fina men bäst är den kryddbakade torsken i en helt himmelsk sås – missa inte den! Den hade jag kunnat äta en hel portion av, som varmrätt! Tydligen är det en och samma kryddblandning som de använder på flera rätter, smart, och inget som stör mig alls när den funkar så bra.

Torsk-wallenbergarna var riktigt bra.
Kryddbakad torsk hade en suverän sås till, missa inte denna rätt!
Kökschef Kim visar upp lutfisken med tillbehör.

Lutfiskälskare kan också pusta ut, det finns hos Viking Line, men jag hör inte till dem som äter detta så ni får själva bedöma. Min bordsgranne Mait (med ett förflutet från hotellbranschen) intygade dock att den var mycket bra, helt som den skulle, hon var till och med imponerad hur fin de fått den.

Dessa två trevliga damer satt vid bordet bredvid mig på buffén; Mait och hennes svägerska Barbro.

I kön träffade jag också en annan dam som hade arbetat som köksmästare och även hon var mycket imponerad över matkvaliteten överlag, och just hur Viking Line kan få till så mustiga och goda smaker när de lagar sådana kvantiteter till så många gäster, menade hon.

De goda veganrätterna

Mina kulinariska smakfärder bland grytorna fortsatte. Jag smakade mig igenom finska lådor (som jag gav väl godkänt), Janssons frestelse (god och mjuk men lite för salt), renskavsgryta och köttbullar (fina kryddningar på båda), julskinkan (godkänd men jag ger ingen stående ovation…den var lite hålig på ett skumt vis…) som fick sällskap av brunkål som jag tycker är gott.

Att göra smaktest av all denna mat var ett trevligt jobb…

Ganska snart noterade jag att vegansidan av buffén i princip var helt tom på folk, varje gång jag tittade dit. Nu kan det ha sammanfallit med att medelåldern ombord denna kryssning var rejält hög. Jag menar inte att vara fördomsfull men kanske äter man mer traditionellt som äldre och kanske hittar vi veganätarna bland den yngre publiken, eller vad tror ni?

När jag fick till en bild var vegansidan inte HELT tom men de som hittat dit irrade snart bort igen. Tyvärr – de vet inte vad de missade!

Jag som var där i jobb styrde i alla fall JUST DÄRFÖR stegen mot det veganska och tog för mig av både broccolin och blomkålen. Låter det trist? Tänk om. Broccolin var lätt rostad och blandad med nobisdressing, blomkålen hade sällskap av syrad lök och pepparrot.

Rostad broccoli och blomkål i pepparrot – ska det va nåt? Ja absolut om kocklandslaget får stå för receptet!

Apelsinkokt morot testade jag också, och även om jag inte studsade lika högt i stolen i år över dessa tre rätter som förra året så var det snudd på – kunde jag få mina grönsaker att smaka såhär skulle jag lätt utöka intaget med 80 procent dagligen! Gudomligt bra var de och helt klart mina favorittillbehör som jag rekommenderar er varmt att prova!

Sött med smak av lucia

Ostbuffén var läcker men jag satsade istället på desserterna. Här fanns en del förändringar från förra året och flera favoriter i repris. Mandelmusslorna hade åkt ut vilket var bra eftersom de inte var tillräckligt goda förra året, istället provade jag nykomlingen vegansk havre- och tranbärskaka och återigen blev det veganska alternativet min favorit! (jag äter inte alls veganskt i vanliga fall för den som nu blir ”misstänksam”, hahaha…!).

Havre- och tranbärskakan till höger i bild föll mig i smaken. Dock inte chokladmoussen till vänster.

Viking Lines veganbitar gillar jag också skarpt, jag vet att de köper in dem färdiga så ingen står i köket och rullar dem men det gör inget när de är så här bra. Jag åt dem redan tidigare i höstas under min lyxkryssning med Cinderella fast då i andra smaker, nu kom de i smakerna lussebulle och pepparkaka, sååå goda!

Veganbitarna är suveräna! Mina nya Viking-favvisar nu!

Förra årets storfavorit den mjuka lingonpepparkakan (Fredriks farmors recept) som gärna äts med en klick vaniljkräm gjorde mig tyvärr lite besviken. Den ska vara saftig och mjuk, på gränsen till ”kladdkakig” i konsistensen tycker jag (jag har ätit den 4-5 gånger nu) men på min tur med Cinderella var den torr som en vanlig sockerkaka. Samma sak med kladdkakerutorna, för torra. Hoppas det bara var ett tillfälligt misstag.

Godishyllan hade fått denna rustika inramning i år. Är de på väg mot ett godisrum à la Birka tro? 😉

För den som orkar efter all denna mat finns även en stor godishylla av trä som dekorerats julig med granris och tomtar, verkligt mysigt! Här stod glasburkar överallt med polkagrisar, mormors sidenkuddar, tryfflar och en massa annat smarrigt. Klart man var tvungen att passera även denna ”station”… 🙂

Godisråttor kommer trivas bland raderna av julgodis…lämna karaktär och dieter hemma när ni kryssar!

Sammanfattning smaktest 2018

Kombinationen Viking Line + Svenska Kocklandslaget är en vinnare; allt är tillagat med stor matkunskap och av kvalitetsråvaror. Viking Line har fortfarande Östersjöns bästa och bredaste julbord där det är svårt att komma på något som saknas.

Ombord på Cinderella får de maten att smaka hemlagad och såväl kryddningar som sälta är (oftast) rätt. Ska jag vara riktigt petig får de dock inte 10 av 10 möjliga av mig som förra året, utan kanske ”bara” 8 i år. 😉

Ska man klaga på något är det i så fall färger och konferenskänslan på möblemang och textilier i buffématsalen.

Viking Line får också extra plus för att de inte bara satsar på att bredda julbordet med fler gröna och veganska rätter, utan att dessa rätter även sticker ut som några av de godaste. Det avgör matchen.

Tappa nu inte stafettpinnen utan lyft den högt och håll den där Viking Line – hela julen ut!

Dygnskryssning med Cinderella och julbord kostar från 515 kronor per person.

Kommentera gärna

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SeaFun på Sociala medier